När det gäller bilbränsleförbrukning och effektivitet avser "extra-urban" en specifik körcykel eller testtillstånd som simulerar körning på öppna vägar utanför stads- eller stadsområden. Det är en av de tre standardkörcyklerna som används för att fastställa den officiella bränsleförbrukningen och CO2-utsläppen för bilar, tillsammans med stads- och kombinerade körcykler.
Den extraurbana körcykeln representerar körförhållanden som uppstår på motorvägar, landsvägar eller förortsområden med högre hastigheter och mindre frekventa stopp jämfört med stadskörning. Den är utformad för att återspegla mer kontinuerlig körning vid måttliga till höga hastigheter, vanligtvis mellan 60 km/h (37 mph) och 120 km/h (75 mph). Cykeln innebär att bilens hastigheter, accelerationer och retardationer varieras för att representera verkliga körmönster utanför stadsmiljöer.
Under tester utanför städer mäts bilens bränsleförbrukning och utsläpp för att bestämma dess effektivitet under dessa specifika körförhållanden. Resultaten används för att ge konsumenter och tillsynsmyndigheter standardiserad information om en bils bränsleeffektivitet och utsläppsprestanda i olika körscenarier.
Den extraurbana körcykeln är viktig eftersom den möjliggör en utvärdering av en bils prestanda och effektivitet under långdistans- eller motorvägskörning, där faktorer som aerodynamiskt motstånd och steady-state cruising spelar en betydande roll. Denna information kan hjälpa konsumenter att jämföra olika bilars bränsleeffektivitet och fatta välgrundade beslut.
Det är värt att notera att körcykeln utanför städerna, tillsammans med andra körcykler, används för test- och certifieringsändamål och kanske inte nödvändigtvis återspeglar den verkliga bränsleförbrukningen. Den faktiska bränsleförbrukningen kan variera beroende på individuella körvanor, väglag, trafikstockningar och andra faktorer.